Skabbutplaning!

2011-11-29 @ 07:40:20

Jag maste bara saga forst att jag har fatt in 5500 kr (!!!) pa insamlingen. Ni ar fantastiska!!

Jag har alltid sa mycket jag vill beratta om och sa mycket jag skulle behova saga till nagon. Jag skulle kunna skriva tre blogginlagg varje gang jag gar till internetcafeet tror jag. Men det storsta som har hant sedan sist att att vi har genomfort "operation skabbutplaning" sa jag borjar med att beratta om det.

Nar vi kom tillbaka fran vara lilla semester forra sondagen hade skabbsituationen inte forandrats, i alla fall inte till det battre. Efter en hel del patryckningar och overtalning fran mig och Lea tog vi i tisdags sju barn med oss och akte till sjukhuset (ett riktigt denna gang, inget homeopat-sjukhus). ANTLIGEN fick vi traffa en lakare som tyckte att situationen var lika allvarlig som mig och Lea och som ocksa sa att vi MASTE gora nagonting nu. Han sa att vi maste bahandla alla 47 barn, och all personal samtidigt med en speciell kram (Peremethrin). Vilket jag och Lea redan konstaterat efter endel egna efterforskningar och med lite hjalp fran er dar hemma.

Trots att Priya och Syster nu verkade ha forstatt allvaret, och forstatt att vi verkligen var tvunga att ta tag i det har nu hande det inte speciellt mycket. Jag och Lea forsokte fa klarhet i huruvuda Syster (conventet) tankte betala for kramen eller vad deras plan var, men vi lyckades aldrig fa nagot rakt svar. Nar varat talamod var slut bestamde vi oss pa onsdagen for att kopa 53 tuber kram, oavsett vad Syster tyckte om detta. Vi hade turen att borja kram-letandet pa ett apotek dar apotekaren pa 15 min kunde bestalla in all kram vi behovde. Vanligtvis har de bara 1-3 ex av varje sort pa varje apotel och vi hade sett framfor oss hur vi skulle behova ga runt pa olika apotek hela dagen.

Nar vi kopt kramen syntes annu inga tecken pa nagot initiativtagande fran Priya eller Syster sa vi slutade helt ankelt att vanta och borjade dela ut arbetsuppdifter och direktiv om hur det hela skulle ga till. Samtidigt latsades vi att vi inte horde komentarerna om hur mycket jobb det skulle bli (det visste vi ju redan).

Pa torsdagsmorgonen fick barnen lagga ta uppsattningar var av klader i en stor hog. De la sedan alla filtar och handdukar i en annan. I en stor hink samlade vi allas kammar, bodyscrubs och tvattborstar. Alla fick lagga ut sina madrasser/mattor i solen innan de gick till skolan och sedan drog hela cirkusen igang. Att for hand tvatta 47 stora filtar, 47 hyanddukar och omkring 250 kladesplagg i tre grytor i ett kok med en gasspis och en vedspis ar inget skamt!!

Vi bar hinkar med vatten, hinkar med klader, brande vara hander och arbetade tills vi knappt hade nagon hud kvar pa fingrarna. Pa kvallen skrubbade sig alla barn extra noga nar de duschade och fick sedan middagen serverad en timme tidigare an vanligt sa att det skulle vara tid over for hela kram-proceduren.

Vi radade upp (kaosartat uppradning) alla barnen, tjejerna i tjejernas sovhall och killarna i killarnas. Bara att fa 47 indiska barn att kla av sig nakna var ett projekt i sig (de ar inte lika oblyga som vasterlandska barn). De holl pa fa en shock nar jag och Lea sa "Jaa, ni maste smorja in er mellan benan ocksa" och pekade mellan benen. De hade nog aldrig varit med om nagot liknande. Vi smorjde in varenda millimeter pa varenda ung med Peremethrin innan vi till sist kramade in oss sjalva och gick och la oss.

pa fredagen skulle vi "bara" tvatta resten av barnens klader. Jag skulle gissa att alla barn har mellan fem och tio uppsattningar klader och jag vill inte ens veta hur manga kladesplagg det ar sammanlagt. Sa vi kokade vatten, bar vatten, bar klader, brande vara hander och jublade nar det sista kladesplagget var upphangt.

Sedan skulle vi bara gora om hela proceduren igen nagra dagar senare. Och det gjorde vi! Igar tvattade vi, och tvattade och tvattade. Och smorjde in och smorjde in och smorjde in. Nu hoppas jag att skabbjavlarna ar mer utplanade an vad vi ar utmattade for annars vet jag inte vad vi ska gora.

Jag passade aven pa att smeta in lite Petemethrin i harbotten och sedan i torsdagskvall har min skalle inte kliat. Forsta gangen jag har en klifri skalle pa 7 veckor, jag hade nastan glomt bort hur det kandes att inte ha loss!





















Kommentarer

Postat av: Frida

Jag måste säga att du är fantastiskt tuff som kämpar på, Astrid! Starkt jobbat. Det måste kännas riktigt bra att kunna göra nytta.

Postat av: Andrea

Du är cool Astrid. Hoppas skabben och lössen försvinner!<3

Postat av: Andrea

Du är cool Astrid. Hoppas skabben och lössen försvinner!<3

Postat av: Emelie

Wow! Vilken tur barnen har som har er där! =) Du är superduktig, Astrid! Vilken kämpe! Kram!!

Postat av: Sofie

Du ska va stolt Astrid! Bra jobbat!!

Postat av: Lærke

Hvor er det bare et flot arbejde i gør dernede Astrid...masser af held og lykke med det:)

Postat av: Anna-Karin

Astrid! Du är bara helt otrolig...

Postat av: Amanda

Personligen tycker jag inte att du är så cool.

Postat av: Amanda

Bra jobbat Astrid - vilken pärs!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback