Sa latt, men anda sa svart!

2011-08-11 @ 01:07:08

Ni far förlata mig att jag inte orkar fixa svenska bokstaver.


Nar levt bondelivet ett tag, vilket jag anda kan saga att jag har da detta ar min tredje sommar har, och min nionde resa till Island, sa far man lite insikt i hur allt fungerar. Men betoning pa lite. Det ar pa nagotvis sa fantastiskt enkelt, men samtidigt sa sjukt tufft och hart liv. Det ar inte vem som helst som skulle kunna leva pa det har sattet. Manniskorna jobbar och sliter, de sliter och jobbar. Det ar langa och fysiskt anstrangade dagar, langt utöver det jag tror att manga förestaller sig. För att fa in arets skörd av hö har jag insatt att det behövs fem olika maskiner/redskap som man satter bakom traktorn och kör med. En till att sla höet, en till att vanda det (sa att det ska vara torrt), en för att fa höet till att ligga i langa rader, en till att rulla höet till stora balar, och en till att plasta in balarna. Förutom det ska en person ga och fasta andarna pa platser pa varje bal sa att det inte haller pa trasslar omkring. Det ar otaliga timmar av jobb, och en hel del organisation grannarna emellan da de flesta inte sjalv ager alla de har tekniska grejerna. Och om man har slagit höet, vant pa det och lagt det i fina rader nar regner kommer, ja da ar det bara att börja om igen att vanda pa det. 

Hur mycket jobb det kravs för att fa in höet ar bara ett exempel pa en av de insikter jag gjort. En annan handlar om far-avel men det tanker jag inte ga in pa nu.

Min poang ar att det ar slitsamt, svart, tungt, tufft och jobbigt. Men det positiva med att vara bonde ar att det hela  ar okomplicerat vad galler meningsfulhet. Nar man ibland fragar sig sjalv pa morgonen "varför ska jag kliva ut sangen?"., "varför maste jag ga till jobbet?", eller "varför ska jag lagga en massa tid pa nagonting jag inte bryr mig sa mycket om?" da ar det enkla svaret som bonde: För att faret och hastarna behöver hö, sa att de kan ata och bli tjocka, sa att vi kan slakta dem (faren i detta fall) och fa mat pa bordet. Eller att staketet maste lagas sa att hastarna inte smiter, eller att hastarna maste tranas sa att det kan saljas och för pengarna kan man da köpa plast till att plasta in höbalarna. Allt man gör har en poang, det leder till nagonting och det ar meningsfullt. För en grubblare ar detta bade latt att första, latt att acceptera och latt att gilla. 

Ett extra plus ar att man ar totalt slut pa kvallen och sover som en stock!

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback