Femdagars ridtur
2011-08-27 @ 14:30:20
Nu ar varan femdagars ridtur över.
Dag 1 började efter lunch harifran Kaldakinn. Jag, Magga, Sigurjón och Þorður var ridande, medan Ólina och Þorður (den yngre) körde bilen. Vi red till en gard som heter Skarð, skulle gissa att det var ca 30 km. 46 hastar pa fyra ryttare ar inte illa, vi kunde byta hastar titt som tatt och allt gick som i en saga (som de brukar saga har).
Pa kvallen lamnade vi hastarna i Skarð och akte hem till Kaldakinn.
Dag 2 red vi fran Skarð till Leirubakka och över en a. Sedan pa fina ridvagar genom fantastisk landskap till en stuga langt ut i ingenstans som heter Foss. Vi kom fram redan vid fyratiden och sysselsatte oss med att mysa och prata inne i stugan, varvat med utilegumannaleikin, som ar en kurragömma-aktig lek. Gamlingarna, jag och lilla Þorður sprang omkring och tjoade och hade oss tills vi inte orkade springa mer.
Dag 3 var Magga tyvarr tvungen att aka till Reykjavik pa begravning. Ólina och lilla Þorður kunde inte heller vara med. Jag red med gubbarna och alla 46 hastarna pa varldens finaste ridvvagar i toppenvader. Hade inte mycket att klaga pa :) Vi kom fram till en gard i Landeyjar dar vi lat hastarna övernatta och vi akte hem till Kaldakinn.
Dag 4 red vi omkring i Landeyjar som ar ett omrade med massa betesmark och fina ridvagar. Man trodde nastan att det blivit sommar igen, det var sjukt varmt och solen sken. Aterigen lat vi hastarna övernatta pa samma gard.
Dag 5 skulle vi rida hem till var gard. Det började med att vi var tvungna att ta oss över ett stort vad dar tre aar gar ihop. Jag som ar skitskraj för vatten stod med darrande ben och sag pa nar de tre modigaste ryttarna begav sig ut i an för att se om det var möjligt att rida över med alla löshastarna. Efter att ha fastnat i sandbottnen pa nagra stallen och varit tvunga att simma pa andra stallen hittade de tillslut en bra plan för att ta sig över vadet. Jag tog pa mig rollen att köra bilen istalllet via Hvolsvellir och Hella och köpa öl pa vagen, som saklart ar mycket viktigt. Pa sa satt slapp jag det aventyret att rida över. 
Det hela slutade val i alla fall och alla kom över valbehallna och pa andra sidan stod jag och vantade med varsin öl. Vid sjutiden pa kvallen kom vi hem med alla hastarna, trötta med glada. Jag skulle gissa pa att vi totalt ridit omkring 20 mil pa de har dagarna.
Igar agnade vi lite tid at nagot betydligt jobbigare, namligen att slakta, fla och stycka en hast och tva far. Jag gjorde nog inte speciellt mycket, tyckte det var nog modigt av mig att vara med och se pa. Hasten som de skjöt var en 7-aring som varit svar att rida in och som hela tiden blivit varre ju mer de försökt. Av deras egen obduktion (som jag inte tvekar det minsta pa) kom det fram att leden i bakbenen inte alls var som den skulle. Möjligtvis hade hasten spatt och dessutom var hjartat alldeles för stort och vanstra hjart klaffen (eller vad det nu kan heta) var sa tunn att Þorður stack fingrarna rakt genom den nar han skulle ta ut hjartat. Allt detta visar ju pa att det fanns en andledning till varför hasten betedde sig som den gjorde, och ikvall ater vi fileérna till middag. Skinnet ska Magga ta hand om och göra nagot fint av.
Sa ar det att vara bonde pa Island!
Imorgon aker vi vasterut och plockar blabar. Hej hopp!