Avsked och hemkomst
2011-09-26 @ 22:26:40
Den 15 september kom min finaste Laerke till Island. Den 16-22 september ägnades åt att samla in får på ett område som motsvarar en procent av Islands yta. Ett 60-tal människor, runt 100 hästar och ett antal vallhundar hjälptes i 5 agar åt att samla in över 4000 får. Det är helt omöjligt att förklara vilken upplevelse det är att vara med på denna insamling och jag kommer inte ens försöka. Vädret var fantastiskt, hästarna var ännu mer fantastiska, människorna är otroliga som alltid och fjällvärlden någonting långt utöver vad man kan föreställa sig.
I samma sekund som jag klev innanför dörren i Kaldakinn efter dessa underbara dagar i fjällen slog stressen och nervositeten till, och utan nåd. De sista två dagarna på Island var jag i upplösningstillstånd. Händerna darriga som asplöv och med en stor klump i magen. Nu var Islandsvistelsen över, dags att säga hejdå till min otroliga och speciella Isländska familj, dags att tvätta och packa för att sedan komma hem och packa upp och packa om. Det känns dock alltid lika skönt att lämna en stor väska med ridkläder och annat i min och Laekes egna garderob, som en bekräftelse på att jag snart kommer åka dit igen.
När alla avsked var avklarade (jag förstår inte hur det kan vara lika jobbigt varje gång) begav vi oss till flygplatsen tillsammans, jag och Laerke. Resan hem gick så smärtfritt att man kunde knappt tro att det var sant och innan jag visste ordet av var jag hemma på Vildanden i Lund. Inte hemma hos mig själv men hemma hos Jenny och Johanna vilket inte är sämre. Johanna bakade scones och gav mig en öl och vi alla mumsade i oss isländska bananaspregjur som jag tagit med mig i vanlig ordning.
Idag har jag packat upp och packat ned. Indienpackning stod redo i mitt förråd och ersattes av tjocka tröjor och annat som jag inte kommer behöva där borta. Jag, Johanna och Nero tog en sväng på stan och jag hade nästan glömt hur fint det är i Lund, speciellt i jämförelse med Reykjavik som inte är min favoritstad. Vi gick inom sjukhuset så jag kunde lämna en skvätt blod, då det tyligen råder blodbrist i Lund. Efter det åt vi en god vegetarisk lunch på en mysig innegård och sprang en snabbis in på H&M.
Nu på kvällen hann jag med en innebandyträning. Jag påminndes snart både om hur jobbigt och hur kul det är att spela och gick därifrån genomsvättig, tomatröd i ansiktet och med ett leende på läpparna. Medan jag och Johanna tog en kvällspromenad med Nero lagade Jenny middag. Sara kom också över och förutom att Amanda och Helena saknades var det en alldeles supermysig kväll. Imorgon har jag en frukostdate med Linn innan jag beger mig norrut och efter det kan man nog säga att min snabbvisit i Lund inte kunde blivit bättre än detta. 
Life is good.